Ericsson Globe

Ericsson Globe, ofta benämnd som Globen, utgör pulsådern i det som kallas Globenområdet. Med sin unika form har arenan blivit en symbol för både Stockholm och Sverige, och dess karaktär lockar besökare från hela världen.
Denna multiarena har genom åren stått värd för ett otal sport- och nöjesaktiviteter. Arenan kan snabbt byta skepnad och ge rum åt ishockeymatcher, rockkonserter, dressyrtävlingar eller musikaler.

Invigningsår

1989

Publikrekord

17 303

Diameter x höjd

110 x 85m

Ericsson Globe

Ericsson Globe, ofta benämnd som Globen, utgör pulsådern i det som kallas Globenområdet. Med sin unika form har arenan blivit en symbol för både Stockholm och Sverige, och dess karaktär lockar besökare från hela världen.
Denna multiarena har genom åren stått värd för ett otal sport- och nöjesaktiviteter. Arenan kan snabbt byta skepnad och ge rum åt ishockeymatcher, rockkonserter, dressyrtävlingar eller musikaler.

Invigningsår

1989

Publikrekord

17 303

Diameter x höjd

110 x 85m

Världens största sfäriska byggnad

Arenans historia startade med att kommunstyrelsen utlyste en projekttävling med huvuduppdraget att utveckla området till ett nav för affärsliv, sport och kultur. Det vinnande bidraget, utformat av ett konsortium som bildats i samverkan med Bergs Arkitektkontor, gav liv åt idén att bygga världens största sfäriska byggnad.
Ericsson Globe började byggas den 10 september 1986 och färdigställdes på rekordsnabba 2,5 år. Invigningen ägde rum den 19 februari 1989.

Skyview
Hovet och Globen

Byggnaden

Ericsson Globe, som utgörs av en konstruktion bestående av betong, stål, aluminium, plåt och glas, har en diameter på 110 meter och en invändig höjd på 85 meter. Kupolen med sitt röda inre bärs upp av 48 böjda stålpelare och volymen uppgår till över 600 000 kubikmeter.

Anläggningens publikkapacitet varierar beroende på arrangemang. Vid ishockeymatcher är det fullsatt vid 13 850 personer, medan det vid scenshower och konserter finns plats för cirka 16 000 personer. Det nuvarande publikrekordet innehas av Metallica, som i maj 2018 lockade 17 303 besökare.
Den 1 februari 2009 köpte Ericsson namnrättigheterna till Globen och arenan döptes om till Ericsson Globe.

Ericsson Globe kapacitet:

Golvet: 4000 kvm
Takhöjd: 85 meter
Bankettsittning: ca 2 600 personer
Biosittning: ca 13 000 personer
Ishockey: 13 850 personer
Konsert: max ca 16 000 personer

Globenområdet

Globenområdet fick sitt namn i samband med konstruktionen av Ericsson Globe. Anläggningen förkroppsligade därmed planerna på ett nytt högklassigt affärs- och upplevelsecentrum. En del av planen var att låta arenan kantas av kontor, butiker, hotell och restauranger – det som i dag utgör Globen City. Samtidigt uppfördes Annexet som tilltänkt träningshall intill arenan. Därefter har Globenområden vuxit med Tele2 Arena, Tolv Stockholm och SkyView, och därmed utökat evenemangsutbudet ytterligare.

Stockholm Globe Arena

Sport

Ericsson Globe är Sveriges nationalarena för ishockey och den naturliga hemmaplanen för Tre Kronor. Här har det spelats ett flertal världsmästerskap och den årliga turneringen LG Hockey Games. Ericsson Globe har dessutom fått nordamerikanskt besök genom lag som Ottawa Senators, Detroit Red Wings och New York Rangers då NHL-säsongen inletts på svensk is.

Förutom hockeymatcher har arenan bland annat bjudit på motortävlingar, ridsport, EM i volleyboll och basket samt VM-finaler i innebandy.

Konserter

Många är de världsartister som gett konserter i Ericsson Globe. Här har det även arrangerats Melodifestivaler, Eurovision Song Contest och MTV Europe Music Awards, delats ut Nobelpris och hållits gala för människorättskämpen Nelson Mandela. En annan person som innehaft publikrekordet är påven, som firade mässa här 1989.
Under Ericsson Globes första 30 levnadsår arrangerades över 3 300 olika evenemang i den unika arenan.

Stuga på Ericson Globe

Kuriosa

I maj 2009 dök det upp en liten faluröd stuga med vita knutar på Ericsson Globes tak. Den 12 kvadratmeter stora stugan hade tillverkats helt i aluminium och var ett konstverk signerat Mikael Genberg. Med sitt verk ville han förena två av de mest klassiska symbolerna för Sverige – den högteknologiska och moderna Ericsson Globe och den traditionella stugan. Verket var en del av det som kallades Månhusprojektet, vars ambitioner var att placera ett likadant hus på månen. Något som ännu inte blivit verklighet.